Shit
Vad skulle det dar vara bra for? Nu tror ju chefen jag ar varldens storsta mes.
Hur svart ska det vara att saga kan istallet for vill? Eller rattare sagt kan inte istallet for vill inte? Sa fel det kan uppfattas da.
Ok jag tar det fran borjan. Vi var ivag idag och skulle hoppa med nagra hastar och vi hade med oss Bobby. Jag kande mig riktigt upprymd for att fa hoppa med honom over alla de roliga hindrena och tankte att nu ska vi visa dem. Men sa fort jag sitter upp sa kanner jag att ryggen fick sig en rejal small igar av fallet.
Varje rorelse Bobby gor far det att kannas som om ryggen ska ga av.
Visst inget konstigt med de men varfor kan jag inte bara saga till chefen da att jag inte klarar av att rida just idag. Nej jag ska tanka att den har chansen vill jag inte missa sa jag fortsatter rida en bit till. Chefen ska da fixa med Bobbys trans och Bobby blir lite radd och borjar hoppa till. Smartan ar nu outhardlig och jag ar nara tararna. Jag sager da till chefen "I don't WANNA ride him." Halla smart nar vi just skamtat som tusan med en annan kille att han kommer bocka av mig och att jag ska halla i mig och saker. Chefen tror sakert att jag ar skit radd och att det ar darfor jag vill hoppa av. Varfor kunde jag inte bara saga att jag KAN inte rida honom for det gor for ont och kanske lite smidigt forklara varfor?
Men nej jag hoppar av och da kanns det ju dumt att borja komma med en forklaring. Det skulle han ju bara uppfatta som en bortforklaring!
Sjukt less ar jag och jag gar omkring och tanker pa det har hela tiden nu. Varfor ska jag vara sa korkad?
Chefen tanker sakert inte alls som jag men anda. Skulle kants battre om jag fatt forklarat det hela.
Men men vi far se hur det blir.
Vi far aven se hur mycket stryk ryggen klarar mer innan den kommer ga tillbaka till hur den var innan jag besokte kiropraktorn. Han sa ju att det formodligen skulle ga tillbaka till som det var eftersom mina kotor pa det stallet ar sa svaga och han varnade mig for att ramla av pa dem igen.
Nu har jag ramlat av tva ganger pa en period pa ca tva- tre veckor. Kul.
Men som sagt den som lever far se och det ska nog losa sig men jag kommer nog inte fa rida Bobby mer. Spec eftersom forsaljningen ar nasta vecka och jag sagt till chefen att jag inte vill rida honom dar.
Men chefen sa en sak till mig idag som gjorde mig glad.
Kanns bra att han litar pa mig och berattar saker och visar saker som ingen annan far se! Da blir man stolt. Haha.
Traningstavling imorgon da och vi far hoppas att Ernie inte far panik i transporten igen.
Heja Hula Hoop!
Tanker pa er alla dar hemma, spec Niklas och jag saknar er massor.
Ska bli grymt skont att komma hem om fyra manader.
Men jag har uppfyllt min drom nu och alla som tvivlade pa att jag skulle klara det, slang er i vaggen!
Over and out.
Vi saknar dig med
Ska bli kul att ses
Kram